Tankar om framtidens inkubation
Sedan 2010 driver Henrik Jansson Inkubatorn i Borås. Innan dess var han medgrundare till Chalmers Innovation och har lång erfarenhet av aktivt arbete i många startups. Här är Henriks medskick om att förhålla sig till globala utmaningar, om svenska inkubatorer som startups och om löftet att leverera i världsklass.
Du har varit med länge i branschen. Hur ser du att inkubatorverksamhet har utvecklats över tid?
– Svensk inkubation, det vill säga ett professionellt och fas-anpassat stöd till människor med ambition att starta och utveckla internationella tillväxtföretag, kanske behöver förändras? I alla fall utvecklas. Min uppfattning är att svenska inkubatorer i stor utsträckning själva är startups, säger Henrik Jansson och fortsätter:
– Inkubatorer är utvecklade av människor med starka entreprenöriella drivkrafter och inspiration hämtad från framför allt Silicon Valley. I sann svensk ingenjörsanda har vi under tjugo års tid förfinat och effektiviserat dessa processer för att på ett någorlunda smart och standardiserat sätt leverera ett, relativt sett, stort antal framgångsrika företag.
Samhällsutmaningar i en föränderlig tid
Henrik förklarar hur svensk inkubation har spelat en avgörande roll för alla de innovativa och högteknologiska startups innovationssystemet stöttat genom åren. Och på senare år även inom andra delar av samhället, som han säger:
– Lika lite som jag inte kan bevisa att jultomten inte finns, kan jag leda i bevis att dessa bolag inte hade nått samma framgång utan stöd från svenska inkubatorer, vilket diverse rapporter genom åren gjort gällande detta. Men just i denna fråga är jag djupt troende. Genom vårt engagemang har vi skapat värde, och i många fall spelat en avgörande roll för många av dessa företags tillblivelse, utveckling och framgång.
I takt med att vår omgivning förändras behöver inkubationsverksamhet anpassas, menar Henrik:
– Där är vi inget undantag. Våra kunder är bättre pålästa och ställer andra och högre krav på oss idag än någonsin förut. Samtidigt står våra uppdragsgivare inför nya samhällsutmaningar, vilket naturligtvis påverkar även oss i vår vardag. Vilka konsekvenser får detta och vilka krav ställer det på oss som lovar att leverera ”disruptiva startups i världsklass”?
Fashtech, ett existensberättigande
– Inkubatorn i Borås befinner sig nu mitt i denna utveckling. Ska vi vara relevanta och attrahera drivande och passionerade människor, både som kunder och medarbetare, måste vårt erbjudande till dem snudda vid världsklass. Dessutom måste vi klara att kommunicera detta till vår målgrupp - den som får en bra affärsidé imorgon - och leverera på vårt löfte: från koncept till internationell framgång på tre år.
För Borås handlar denna utveckling bland annat om att gå från ”breddinkubation” till ”bredd med spets”, eller smart specialisering, förklarar Henrik.
– Här kan vi dock inte välja fritt, utan bör förhålla oss till både akademins och det omgivande näringslivets styrkor. I vårt fall handlar det främst om textil, mode och e-handel. Mode arbetar vi redan med genom FashionInk och magin uppstår i mixen. Fashion technology, Fashtech, är vår spets och vårt ”reason for being”.
Glokala förhållningssätt
Med stöd från Högskolan i Borås, näringslivet och det regionala innovationsstödsystemet driver inkubatorn flera projekt tillsammans med välkända internationella aktörer, så som London College of Fashion, Euratex och Politecnico i Milano.
– Så vi vågar påstå att vi har ett erbjudande i världsklass. Men ingen spets utan bredd, därav vår strategi.
Så att satsa på spetsområden är framtiden för inkubatorer?
– Det handlar även om att förhålla sig till globala utmaningar och trender såsom digitalisering, klimat, urbanisering, en åldrande befolkning och invandring. För handlingskraftiga människor med örat mot marken finns det väldigt många och stora problem att ta sig an, vilket i sig är en förutsättning för framgångsrikt företagande. Flera av dessa utmaningar är dock så stora och komplexa att vi troligtvis behöver gå samman, över discipliner och regioner, för att lyckas. Hur förhåller vi oss till detta när lokala uppdragsgivare vill att vi håller oss inom 50-skyltarna? undrar Henrik.
– När vi tvingas rapportera olika indikatorer, rekvirera medel i efterskott och upptäcka att det inte var en stödberättigad kostnad, eller att artikel 22 inte var tillämplig? Kanske hela det svenska innovationssystemet behöver utvecklas för att bättre möta dessa utmaningar, med ett uppdaterat stöd till våra gemensamma kunder?
På agendan 10–11 april
Hur belyser vi detta på årets innovationsriksdag?
– Konferensen har under sina åtta år utvecklats till att bli en av de största mötesplatserna för att diskutera svensk innovation i en internationell kontext. Konferensen lockar nu människor i ledande befattningar från politik och myndigheter, till akademi och näringsliv. En tydlig trend de senaste åren är att även svenska storbolag vill vara med, inte bara för diskussionens skull, utan kanske framförallt för att komma i kontakt med våra startups tack vare Ignite Sweden, säger Henrik Jansson.
Henrik menar att många storbolag har förstått att de inte längre kan förlita sig enbart på interna FoU-avdelningar för att själva utveckla morgondagens produkter och tjänster. Han poängterar inkubatorers och science parks allt viktigare roll, som idag driver projekt tillsammans med dessa företag, sanktionerade från högsta ledningen, i syfte att stärka sin internationella konkurrenskraft.
– Detta är ytterligare ett tydligt bevis för att svensk inkubation skapar värde på riktigt. Tillsammans har vi lyckats påverka några av Sveriges största och mest trögsvängda företag att komma till oss, att fråga oss om hur processorienterat innovationsarbete kan bli en naturlig del av deras verksamhet. Vem trodde det för tjugo år sedan?
Input till en viktig diskussion
Cirkulär ekonomi – vad innebär det i praktiken?
Ska klimatmål nås, samtidigt som befolkningstakten, och därmed konsumtionen ökar i hissnande fart, måste en förändring ske även här. Vi måste börja arbeta med andra modeller som inte tar lika mycket resurser i anspråk - från linjära till cirkulära flöden och processer. Men vad är en cirkulär affärsmodell och vilka krav ställer detta på affärscoacher och projektledare i inkubatorer och science parks som ska stötta startups och företag i deras utveckling och omställning? Vi har samlat några av landets främsta pionjärer på området och hoppas kunna ge en del svar och, kanske främst, input till en spännande och viktig diskussion.
Vad vill du cirkulera?
– Begreppet Cirkulär ekonomi är nytt och många har en uppfattning, men jag tycker Tobias Jansson beskriver det både tydligt och väl, så honom vill jag tipsa om att kolla in!
Varmt välkomna till #SIR18, 10–11 april i Borås.