Kajsa Guterstam om Sverigebilden och Fashion revolution

 

Vilket rykte har Sverige i världen? Jobbar vi tillräckligt cirkulärt? Hur kan individen göra skillnad och vad är Fashion revolution? Kajsa Guterstam är projektledare, hållbarhet inom textil och mode på Svenska institutet. Hon har svaren.


Att ställa om till hållbara affärsmodeller innebär att gå från dagens linjära system till ett cirkulärt där resurserna som stoppas in också tas till vara i nästa cykel, förklarar Kajsa.

– Det handlar exempelvis om att plagg inte hamnar på deponi utan återvinns eller återanvänds till ny textil. Det är inte enkelt att återvinna kläder i Sverige, än, men mycket händer och på forskningsnivå finns flera möjligheter.

Kajsa berättar att regeringen nyligen tagit emot förslag från Naturvårdsverket om hur detta ska gå till.

– Det främsta att tänka på som konsument är att begränsa hur mycket nytt du köper. Handlar du ett plagg second hand kapar du där med hela produktionsdelen, som i sig står för 70 procent av hela plaggets energiåtgång.

Cirkulär like a Swede


– I Sverige finns ett unikt tänkande kring att vara hållbar, etisk och ekologisk. Det ekologiska går ofta före det etiska traditionellt hos oss. Det märks hos flera aktörer och har varit så sen flera år tillbaka. 

Samtidigt har Sverige ett av världens största retailföretag, H&M, som manifesterar en ledande roll på hållbarhetsområdet och med mål om exempelvis 100% cirkuläritet och ekologisk bomull, berättar Kajsa. 

– Det har stor betydelse att H&M är så stark pådrivare med progressiva mål. Samtidigt hamnar deras sociala villkor under lupp, vilket också är positivt. Det ställer krav på transparens som är en annan faktor där svenska aktörer sticker ut, och som är en viktig del i hållbarhetsarbetet.

Transparens gör att konkurrerande aktörer även kan samarbeta för att nå längre, förklarar Kajsa.

– Så sätter varumärken hållbarhetsarbete framför siffrorna, även om dom förstås inte delar allt med varandra.

Fashion revolution


Svenska institutet tar fram Toolkit som lyfter områden där Sverige har något unikt att komma med, där det finns en beredskap hos svenska aktörer att verka på andra marknader och där det går att i förväg pejla ett internationellt intresse, berättar Kajsa. 

– Det är precis så vi har scoutat oss fram till ett toolkit om hållbart mode. Inom det området kan vi bocka av alla parametrar. Unicitet, stark bransch i Sverige och ett intresse från omvärlden. 

Svenska institutet har jobbat med hållbart mode sedan 2008 och genomgående mött uppskattning från utlandsmyndigheterna, förklarar hon. 

– Viktigt i materialet har varit att beskriva den omfattande utmaning som modeindustrin står inför och hur betydande en snabb omställning mot mer hållbara affärsmodeller är. Men också att presentera lösningar och förslag på vad konsumenter kan göra för att vara med i omställningen. 

Modeindustrin är en av världens mest nedsmutsande industrier, säger Kajsa.

– För att förstå sig på den mångdelade process som det är att framställa kläder behövs ordentlig beskrivning av bland annat fibrer, vattenåtgång, kemikalier och energi.

Mistra Future Fashion


Svenska forskningsinitiativ har nåt särskild framgång. 

Ett framstående exempel är regeringens 80-miljonerssatsning på Mistra Future Fashion, där forskare och näringsliv tillsammans formulerar forskningsområden och säkerställer att dom snabbt implementeras i stor skala. 

– Mistra Future Fashion är globalt sett unikt i sin utformning. Utöver transparens och samverkan kan också triple helix nämnas. Ytterligare en samverkansform där akademi, näringsliv och det offentliga går samman i projekt, säger Kajsa.

Genom att alla går in med sin kompetens och sina resurser blir resultatet mer än 1+1+1.

Samtidigt, menar hon, behöver vi skapa globala Mistra Future Fashion eftersom modeindustrins utmaningar inte känner av landsgränser.

– Det är västvärldens gemensamma utmaning. Vi behöver ta hjälp av varandra och skapa internationella projekt utifrån forskningsresultaten. Inom rådande Mistra Future Fashion ingår flera internationella aktörer som exempelvis Sustainable Apparel Coalition och Higg index med potential att göra särskilt stor skillnad. Även FNs arbete kan spela stor roll.

Startups stärker Sverigebilden


Vi ser flera nya initiativ från enskilda aktörer som kan ha särskilt stor betydelse. Kajsa återgår till H&M som exempel och berättar att den svenska modejätten nu även samarbetar med små, innovativa företag:

– Re:newcell är ett litet företag som står för en ny teknik att återvinna bomull på fibernivå. Att nya aktörer får förverkliga sina affärsidéer genom samverkan kan snabbt ha betydelse i stor skala.

Det svenska ekosystemet jobbar för att stötta sådana initiativ och att matcha stora med små.

Genom att Svenska institutet har nära kontakt med inkubatorer och science parks kan förståelsen för vad myndigheten gör samt, kanske ännu viktigare att det anpassas efter aktörernas behov, synkas tidigt, menar Kajsa.

– Alltså redan innan aktörerna faktiskt är mogna för internationalisering. Om Sverige kan visa att de företag som startas idag tänker cirkulärt från början, kan vi också på sikt påskynda industrins omställning internationellt.


Vad vill du cirkulera?

– Hela Fashion revolution toolkitet.
 

Om Fashion Revolution och Svenska institutet

Svenska institutet (Si) är en myndighet med uppdrag att öka omvärldens förtroende och intresse för Sverige. Si arbetar med kultur, utbildning, vetenskap och näringsliv för att stärka relationer och utveckling. 

Fashion revolution – the future of textiles är ett så kallat toolkit, kommunikationsmaterial som Si tagit fram för svenska ambassader och konsultat runtom i världen att använda i sitt främjande. Fashion revolution består av filmer för sociala medier, booklet, utställning, faktablad, inspirationsmaterial från pilotnedslag med mera. Allt finns i dagarna tillgängligt på sharingsweden.se.

Om Sverige ska bli världens mest effektiva ekosystem för innovation så behöver vi anta nya former. Varmt välkomna till #SIR18, 10-11 april i Borås.